mår rent ut skit just nu! saker bara springer iväg för mig o vad jag än säger eller gör så blir de fel! vränger ut o in på mig själv för att alla ska bli nöjda o glada med i slutändan sitter jag där o allt har blivit fel... för de mesta är de jag själv som hamnar i kläm någonstans imellan min godavilja och mina egna intressen och mitt psyke.

visst kan jag göra något åt de! problemet är bara att då mår jag dåligt över de istället... tar jag bort de "onda" i mitt liv försvinner också väldigt mycket bra... jag får väl helt enkelt ta mig en ordentlig funderare på vad jag mår bäst av i längden...drar mig för de bara.. e rädd för vad jag kommer att komma fram till.

"jag är ett isberg- de du ser är bara en bråkdel av vad som gömmer sig in under"